WHO:s och FN:s prognos är att befolkningen kommer att öka, framför allt den äldre befolkningen medan de unga och medelålders kommer att minska på grund av lägre fertilitet. I dag är var tredje amerikan över 68 år. Om 20-25 år tror man att 20 procent av världens befolkning är gamla, dvs 80 år eller äldre, vilket innebär en trefaldig ökning. Detta kommer att innebära stora påfrestningar i samhället, både socioekonomiskt och hälsoekonomiskt, samt för individen, framför allt för de gamla som inte kan få den hjälp och stöd som behövs. Om vi inte ändrar vår nuvarande livsstil så kommer vi att bli ”sjuka äldre” personer som kräver mer medicinsk vård. Vi kanske inte heller blir så gamla som man idag tror.

Det är en medicinsk paradox idag, att vi lever längre trots ohälsosam livsstil. Vår ohälsosamma livsstil ökar risken för förtidig hjärt-kärlsjukdom och död i cancer, diabetes och neurodegenerativa sjukdomar. Även psykisk ohälsa. Trots detta lever vi längre. Paradoxen kan förklaras av att vi idag har bra medicinsk behandling och att vi röker mindre. Det är dock inte hela sanningen. De som lever längre idag, t. ex. hundraåringarna, hade en mycket sundare och bättre livsstil när de var unga och i medelåldern än vad vi har idag. Vi vet från många studier, t.ex. studier av diabetes, att det finns ett cellulärt metabolt minne av tidigare livsstil. Tidigare hälsosam diet och fysisk aktivitet förebygger svåra sjukdomar senare i livet. Emellertid finns också ett metabolt minne av en dålig livsstil där man under en lång period har intagit höga mängder av socker, fett, tobak och utsatts för kronisk stress, vilket ökar risken för framtida sjuklighet och förtidig död. Det är alltså en stor risk att vår förväntade livstid kommer att bli kortare och inte längre om vi inte ändrar vår livsstil, alternativt att vi blir betydligt sjukare äldre än vad vi är idag.

Sedan 30 till 35 år tillbaka har vi både ökat vårt dagliga intag av kalorier och ohälsosam kost och reducerat mängden fysisk aktivitet och nattsömn, vilket ökat bukfetma, övervikt och obesitas. Detta i sin tur har lett till ökat insjuknande av typ-2 diabetes, vanliga cancerformer och hjärt-kärlsjukdom.

Kina är ett exempel på mycket snabb förändring. År 1980 hade bara 1 procent av befolkningen diabetes, men på grund av ändrad livsstil, minskad fysisk aktivitet, för mycket skärmtid, för mycket stillasittande och ohälsosam kost har diabetesförekomsten idag ökat till cirka 11 procent.

Utvecklingen av internet och media, med mobil, iPad och mer än 100 TV-kanaler, har gjort att vi sitter för mycket och är mindre fysiskt aktiva. Vi sover 20 procent färre timmar per dygn, och vi följer inte vår biologiska klocka som finns i varje cell och är justerad efter dagsljus och nattmörker. När vi inte följer ljus och mörker, dvs den biologiska klockan, så drabbas kroppen av metabol stress, vilket kan leda till sjukdom. Den ohälsosamma livsstilen har blivit en global pandemi och tillsammans leder detta till ökad risk för fetma, insulinresistens, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer, depression och neurodegenerativa sjukdomar.

Tiden vi lägger ner på att socialisera via sociala medier istället för att träffas, tala och titta på varandra orsakar också en mental och fysisk ensamhet och isolering, med ökad risk för depression och nedstämdhet. Både vuxna och barn är drabbade av detta.

Dessutom har förändringarna i vårt vardagsliv med ett snabbare, tuffare tempo, högre krav, för lite stöd och för lite tid för vila och återhämtning orsakat kronisk negativ stress både för män och kvinnor. Detta kommer att öka risken för sjukdom ytterligare, dels genom ökad insulinokänslighet och dels genom försämrat immunförsvar och försämrad hjärnfunktion, delvis beroende på ökad aktivitet av stresshormonet kortisol.

En ohälsosam diet

Ohälsosam diet består av för mycket socker. Socker är tillsatt i många olika livsmedel, sötade läskedrycker, juice, mat och bröd baserat på vitt mjöl. Även processat kött anses vara ohälsosamt i större mängder. Dessutom ingår att vi äter för lite anti-inflammatoriska antioxidanter och fibrer som finns i bär, frukt och grönsaker. Vi äter även för lite omättat fett, som finns i vegetabiliska oljor, fet fisk och nötter.

All diet som ökar ditt blodsocker orsakar hög insulinproduktion, vilket leder till utveckling av metabola syndromet. Det metabola syndromet finns nu hos 25 procent av populationen i Europa och USA. Även tonåringar och unga vuxna är drabbade. Det metabola syndromet består av ökad bukfetma, ökat fasteblodsocker, ökat blodtryck och ökade fettsyror (triglycerider). Det metabola syndromet är huvudorsaken till hjärt-kärlsjukdom, typ-2 diabetes och många vanliga cancerformer.

Ökningen av kroniska icke smittsamma sjukdomar (inklusive metabola syndromet) orsakas av höga perifera nivåer av insulin, vilket i sin tur beror av en ohälsosam diet med för mycket socker, för lite muskelaktivitet, minskad muskelmassa, samt insulinresistens. Tillsammans leder dessa faktorer till en ökning i våra triglycerider/fetter, farliga fetter, fettlever, ökning av fettmassa och midjemått, samt ökning i tillväxtfaktorn IGF-1:s aktivitet. Det sistnämna kan i sin tur förklara många cancerformer. Insulinresistens kan orsakas av höga stresshormoner, inflammation, höga blodfetter och fetma, förutom av höga insulinnivåer.

Dessa ohälsosamma förändringar i vår livsstil och levnadsvanor har utvecklats under senaste 30-40 åren. Förändringarna har ökat förekomsten av många kroniska sjukdomar och förväntas därmed förkorta livslängden, såvida inte dyra mediciner eller kirurgisk behandling kan förebygga detta.

Socio-ekonomiska faktorer

Fattigdom, låg utbildning och långtidsarbetslöshet är också associerat med dålig hälsa och en kortare förväntad livstid. Globalt ser vi en snabb förbättring i socioekonomisk standard i låginkomstländer. Det finns en pågående migration till utvecklingsländer för att söka ett bättre liv med möjligheter för unga individer. I västvärldens höginkomstländer ser vi emellertid växande socioekonomiska klyftor mellan fattiga grupper och grupper med god inkomst. Det är således hög risk att endast de med god utbildning och god ekonomi kommer att leva längre och vara friskare jämfört med de som har låg utbildning och dålig ekonomi och som inte har råd att köpa hälsosam kost och dyra läkemedel. Detta innebär en hög risk för ökad segregation och en ostabil politisk situation, vilket vi redan ser i många länder.

Klimatförändringarnas påverkan

Framtida klimatförändringar kommer också kunna ha en inverkan på vår framtida hälsa. I USA har man redan noterat en minskning i förväntad livstid. Förväntad livstid i USA är idag den lägsta bland höginkomstländer men det är framför allt i socioekonomiskt fattiga miljöer. I en stor studie av 123 000 amerikaner, män och kvinnor, som följts under 28 till 34 år, från 1986 till 2014, har man sett att de som har en ohälsosam livsstil, dvs för lite fysisk aktivitet, för lite frukt och grönt, samt kost rik på antioxidanter, liksom för stort intag av socker, tobak och alkohol och för hög vikt, har kortare livstid jämfört med de som har hälsosamma levnadsvanor. Livstiden förkortades med 14 år för kvinnor och 12 år för män från 50-års ålder.

Det finns också ett dosberoende; ju fler ohälsosamma komponenter man har i sin livsstil, desto färre förväntade levnadsår. Omvänt, om man förbättrar några av dessa ohälsosamma vanor så kan levnadsåren förlängas, vilket också är dosberoende (dvs ju mer, desto sämre eller bättre).

I Sverige har man nyligen visat i en stor studie av män från Uppsala att en hälsosam livsstil och diet från 70-års ålder innebär att man är ”frisk” och klarar sitt dagliga liv utan hjälp när man är 86 år. Detta innebär att det inte är för sent att förändra sin livsstil. Att bry sig om och hjälpa andra, att känna att man har ett meningsfullt liv och att man behövs är också viktiga faktorer för att må bra och sannolikt även för ett längre och friskt liv.

Det är aldrig för sent att förändra sin livsstil. (Kerstin Brismar)

Råd till dig som vill förändra din livsstil

Mina råd till dig som vill förändra din livsstil är att starta med en förändring, och när du uppnått målet, fortsätt med nästa.

Tips på hur man kan må bra och leva längre:

• Ät färre snabba kolhydrater, inklusive vitt bröd, läsk och socker och undvik ultraprocessad mat
• Ät mer frukt, bär, grönsaker, rotfrukter, baljväxter, fibrer och frön, samt fullkorn.
• Följ den biologiska klockan, dvs följ dag- och nattrytm. Ät och drick inte efter 19:30.
• Försök att fasta under 12-13 timmar under kväll- och natt och sov 7 – 8 timmar per natt.
• Promenera helst 30 min två gånger varje dag, helst i en park eller i en skog. Gå i trappor.
• Tänk positivt. Gör någonting som du är road av och betyder något samt är bra för andra.
• Minska skärmtiden. Ha inte med dig iPad eller mobil i sängen eller i sovrummet och inte när du äter eller sitter vid bordet, inte heller när du träffar och talar med vänner och familj (eller arbetskamrater).
• Träffa vänner och familj.
• Hitta en hobby eller en aktivitet som du gör med andra, t.ex. sjunga i en kör, gå matlagningskurs, dansa, idka någon sport, gå i kyrkan eller var med i en bokklubb.
• Sluta röka.
• Drick sparsamt med alkohol eller inte alls och drick bara till måltid. Vin är att föredra framför öl och starksprit på grund av innehåll av antioxidanter. Drick inte varje dag.

Samhället, regeringar och varje vuxen individ har ett ansvar att förbättra livsstilen för att uppnå bättre hälsa och förhoppningsvis ett långt aktivt liv.

Författare: Kerstin Brismar, läkare och senior professor (Karolinska Institutet)