Hälsokontroll

Varför är hälsokontroller viktiga?

Att gå på regelbundna hälsokontroller är viktigt för alla. De är inte till enbart för personer som är sjuka eller löper större hälsorisker av olika skäl, till exempel på grund av ärftliga sjukdomar, nuvarande hälsostatus eller livsstilsfaktorer. Jag brukar rekommendera mina patienter att göra hälsokontroller var tredje till fjärde år från det att de är 45–50 år. Om du har fyllt 65 år tycker jag att du kan kontrollera din hälsa ännu oftare.

Men varför ska man göra hälsokontroller om man känner sig frisk och mår bra? Svaret är, att det är aldrig för sent att ändra sina levnadsvanor för att man ska må bättre och leva längre. Flera cancersjukdomar blir lättare att bota ju tidigare de upptäcks. Dessutom ger vissa sjukdomar inte alltid symtom, såsom förhöjt blodtryck, höga blodfetter och lite för lågt blodsocker. Då kan gå med dessa riskfaktorer för framtida sjukdom i flera år utan upptäckt och därmed möjlighet att behandla. Så, om du upptäcker en sjukdom, ett förstadium till en sjukdom eller riskfaktorer mycket tidigt, kan du förebygga många åldersrelaterade sjukdomar, till exempel högt blodtryck, hjärtsjukdom, stroke, njursjukdom och typ 2-diabetes, till och med demens. Om det finns ärftliga sjukdomar i familjen eller i släkten så kan dessa också förebyggas eller skjutas på framtiden och bli lindrigare.

Hur hälsokontroller erbjuds varierar mellan regionerna. I 1177 Vårdguiden kan du söka fram din region, som kan ge information. Det finns även privata vårdgivare som utför hälsokontroller.

Även om du är frisk och lever ett hälsosamt liv bör du gå på regelbundna hälsokontroller, om du är över 50 år.

Vilka hälsokontroller är för alla?

Från 45–50 års ålder bör alla regelbundet, dvs vart tredje till fjärde år, kontrollera vikt, längd, BMI och midjemått, samt blodtryck och vilopuls. Jag rekommenderar också att du tar allmänna blodprover, då du ska vara fastande. Här följer mina förslag på vad som bör mätas regelbundet vid hälsokontroller:

  • Blodstatus (Hb, röda och vita blodkroppar och trombocyter (blodplättar)
  • Blodsocker
  • Blodfetter (triglycerider, totalt kolesterol, HDL-kolesterol (det goda kolesterolet), LDL-kolesterol (det onda kolesterolet)
  • CRP, brukar benämnas snabbsänka och är en inflammationsmarkör
  • Proverna ASAT och ALAT för att upptäcka fettlever och olika leversjukdomar
  • Salthalter, dvs prover på kalium, natrium och kalcium. Lågt kalcium kan vara tecken på D-vitaminbrist och hög kalciumhalt på att produktionen av bisköldkörtelhormonet är hög, vilket inte är så ovanligt. Det ger depression, nedstämdhet, njursten och magkatarr samt risk för hjärt-kärlsjukdom. Låg kaliumhalt kan vara kopplat till högt blodtryck, vilket går att bota.
  • Kreatinin i blodet och en urinsticka som kan visa njursjukdom, urinvägsinfektion, blod och äggvita i urinen.
  • Vitaminer i form av kobalamin (B12) och eventuellt D-vitamin. Brist på B12 är viktigt att behandla för hjärtat, hjärnan och det perifera nervsystemet.
Andra undersökningar för alla

Det finns även andra undersökningar som också rekommenderas, dvs:

  • Låt läkare kolla din hud. Den cancerform som ökar mest och som är vanligast i Sverige är hudcancer inklusive malignt melanom, speciellt i de hudytor som är solbelysta.
  • Gå till tandhygienist eller tandläkare för att kolla eventuell tandkötts-inflammation, parodontit. Det ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
  • Gå till optiker eller ögonläkare och kolla synen och ögontryck. Om det finns grön starr i släkten är det viktigt att upptäcka och behandla det i tid för att slippa synskada.
Att mäta blodtryck ingår i den regelbundna hälsokontrollen. Önskvärda mätvärden för övertrycket är under 140 mmHg och för undertrycket under 90 mmHg (vid upprepade mätningar i vila).
Vid en hälsokontroll tas olika blodprover, utifrån vad din läkare rekommenderar. Se listan intill på förslag på blodprover utifrån din situation.

Hälsokontroller vid högre risk och sjukdomar

Här följer exempel på andra prover och undersökningar som bör göras, utifrån olika livsstilsfaktorer, sjukdomar i släkten, med mera:

  • Om du varit eller är rökare, eller om du under längre tid har utsatts för en rökig miljö, kolla din andningskapacitet på vårdcentralen med en PEF-mätning.
  • Om du har en familjemedlem eller släkting som i relativt unga år (under 65) haft hjärtinfarkt eller stroke, kolla blodprovet Lp(a), som berättar om du också löper en hög risk att få hjärtinfarkt. Be att få ta ett vilo-EKG. Det kan vara bra att göra detta prov även om du känner dig frisk.
  • Om du är kvinna, gå på mammografikontroller. Det är särskilt viktigt om du har täta bröst eller om bröstcancer finns i familjen eller i släkten. Med täta bröst menas att det finns mycket körtelvävnad, det vill säga inte bara fett i brösten och upptäcks vid mammografi eller när läkare undersöker (palperar) brösten. Glöm inte att själv kontrollera dina bröst; känn efter om du har några små hårda knutor. Om du känner det, be din husläkare att undersöka dig.
  • Om du är kvinna, ta regelbundet cellprover hos gynekolog. I flera regioner erbjuds gratis cellprov till alla som är yngre än 65 år. Det är viktigt att fortsätta även när man är äldre, vartannat eller vart tredje år, eftersom livmoderhalscancer förekommer även hos äldre. Denna cancertyp uppstår främst på grund av en virusinfektion som överförs sexuellt.
  • Om du är kvinna som fortfarande menstruerar, kolla järnstatus.
  • Om du är man, gör prostataprov med PSA-mätning och kvoten fritt/totalt PSA. PSA-kvoten säger mycket mer om cancer än PSA, som visar om körteln är förstorad.
  • Om du upptäcker blod i avföringen ska du gå till läkare för undersökning. Det är särskilt viktigt om det finns tjocktarms- eller ändtarmscancer i familjen eller i släkten. Du kan komma att behöva en remiss för koloskopi, det vill säga undersökning av tjocktarmen. Om du har polyper bör du kollas regelbundet. Polyper är en speciell typ av vävnad, små ”utskott”, som bland annat finns i tjocktarmen.
  • Om du har sköldkörtelsjukdom i familjen eller i släkten, kolla TSH. Ett högt värde säger att du har låg ämnesomsättning.
  • Om du har typ 2-diabetes eller fetma i familjen eller i släkten, be att få ta ett prov (HbA1c) som kan berätta om du har prediabetes eller typ 2-diabetes .
  • Om din längd har minskat med fem centimeter eller mer, eller om det finns benskörhet i släkten, be att få en remiss till benmineralmätning för att kolla eventuell benskörhet.
  • Om det finns demenssjukdom som drabbat relativt unga (under 65 år) i släkten, be att få remiss till minnesmottagning. Demenssjukdom kan förebyggas under många år, till och med decennier, genom livsstils-förändringar.

Författare: Kerstin Brismar och Anna Brismar (2023). Foton via Unsplash.com.

Vid en hälsokontroll lyssnar läkaren alltid på hjärtat, för att kunna upptäcka t ex hjärtflimmer eller blåsljud (klaff-fel).
Alla kvinnor erbjuds mammografi från en viss ålder. Försök att alltid gå på dessa när du kallas, så att eventuella förändringar kan upptäckas och behandlas i ett tidigt skede. Kom ihåg att även själv kontrollera dina bröst regelbundet.