Benskörhet

Benskörhet (osteoporos) är ett tillstånd som utvecklas med stigande ålder, eller som en del av vissa sjukdomstillstånd, men även till följd av vissa livsstilsfaktorer. I praktiken innebär benskörhet att skelettet blir mer skört och att du lättare kan få frakturer (benbrott).

Benskörhet är en tyst sjukdom eftersom den inte ger några symptom förrän man har fått en spricka eller fraktur, till exempel när man har ramlat. Benbrott kan hända även i vardagliga situationer om skelettet är tillräckligt skört. Handleds-, höftleds- och överarmsfrakturer är de vanligaste frakturerna. Man kan också få kotfrakturer, vilka kan ge svår smärta i ryggen.

Benskörhet beror på att bentätheten minskat och att benvävnaden blivit svagare. Detta leder i sin tur till minskad hållfasthet i skelettet. Diagnosen benskörhet (eller osteoporos) ställs med hjälp av en bentäthetsmätning. Omkring 22 procent av alla kvinnor över 50 år har någon grad av benskörhet; för män är siffran sju procent.

Beroende på dess orsak kan benskörhet delas in i två huvudsakliga former:

  • Primär benskörhet – som orsakas av en eller flera av följande faktorer, dvs: (a) naturligt åldrande, (b) östrogenbrist efter menopaus (dvs när menstruationen upphört), eller (c) livsstilsfaktorer såsom inaktivitet (brist på fysisk träning), rökning, högt alkoholintag eller dålig kosthållning (som ger näringsbrist).
  • Sekundär benskörhet – som orsakas av andra sjukdomar, till exempel diabetes, bisköldkörtelsjukdom, giftstruma, kronisk diarrésjukdom, D-vitaminbrist och behandling med kortison.

I skelettet bildas hormoner som har betydelse för kärlfunktionen. Detta förklarar varför benskörhet ofta är förenat med hjärt-kärlsjukdom. Osteopati (tunt skelett) är ett förstadium till osteoporos och som i sig inte innebär ökad risk för frakturer. Det finns bra medicinsk behandling som, förutom fysisk aktivitet och bra kost, kan förebygga frakturer och att sjukdomen förvärras.

Benskörhet drabbar inte bara äldre vid livets "höst", utan kan bero av livsstilsfaktorer (t ex näringsbrist, för lite fettvävnad eller rökning) eller vara en följd av en annan sjukdom.

Hur kan benskörhet förebyggas?

Det finns flera sätt med vilket benskörhet kan förebyggas (och även mildras). Här är de viktigaste och vanligaste sättet som rekommenderas:

  • Fysisk träning – Genom att röra på sig regelbundet håller du skelettet starkt och minskar risken för benskörhet och benbrott. Träning förbättrar även muskelstyrkan, balansen och koordinationsförmågan, vilket också minskar risken för att ramla och bryta något ben. Välj den aktivitet/rörelseform som du trivs bäst med! Det viktiga är att du belastar skelettet och även håller muskulaturen stark. Kombinera gärna med dagliga promenader eller jogging.
  • Kosttillskott –  För att kunna bygga upp ett starkt skelett behöver vi få i oss tillräckligt med kalcium och D-vitamin. Kalcium får vi genom kosten (t ex broccoli, spenat, ärtor och mejeriprodukter), medan D-vitamin framförallt skapas när vi är ute i solen (under sommarhalvåret). D-vitamin finns dock även i kosten (t ex i mjölk och morötter gärna tillsammans med olivolja som ökar upptaget). Om du misstänker att du har D-vitaminbrist kan du ta ett blodprov på Vårdcentralen. D-vitaminbrist kan snabbast avhjälpas med kosttillskott i tablettform, men öka gärna din tid utomhus i solen, om möjligt.
  • Sluta röka – Att sluta röka är ett viktigt sätt att minska risken för benskörhet och benbrott. Det finns ämnen i tobaksröken som hämmar kroppens förmåga att bygga upp skelettet, så att skelettet inte blir lika starkt.
  • Träning för barn och unga – Att röra på sig i tidiga år bygger upp skelettet och minskar risken för att drabbas av benskörhet som äldre. Skelettet byggs upp under hela barndomen tills barnet slutar växa; och därefter behöver det ”underhållas” genom fortsatt fysisk aktivitet. Men kom ihåg, det är aldrig försent att börja träna! Viktigast är att skelettet i benen, ryggen, höfterna och armarna stärks, eftersom dessa skelettdelar är extra utsatta vid frakturer.

Om du drabbats av benskörhet (och benbrott) finns särskilda övningar att göra, som fysioterapeuter kan visa dig. Med dessa övningar stärker du ryggen och förbättrar din balans, så att du undviker fallolyckor och minskar eventuell skada om du ändå skulle ramla.

Om du tidigare har haft njursten är det viktigt att du kontrollerar halten av kalcium i blodet och även din njurfunktion innan du börjar med extra tillskott. Detta eftersom för mycket kalcium kan öka risken för nya njurstensanfall. Prata alltid med en läkare innan du börjar med tillskott av (framförallt) kalcium och (gärna även) D-vitamin.

Behandling av benskörhet

Beroende på vad som är orsaken till din benskörhet kan du få en eller flera olika behandlingar. Nedan anges de vanligaste behandlingsformerna för benskörhet:

  • Läkemedel ges som stärker skelettet och minskar risken för benbrott. Vanligast är bifosfonater (veckotablett eller infusion en gång per år i tre år). Vid njursvikt finns annan specifik medicin. Behandling är särskilt viktigt om man har haft en fraktur i höften eller i en kota för att förebygga ny fraktur.
  • Kosttillskott kan också ordineras, för att öka halten kalcium och D-vitamin i kroppen vid eventuell brist.
  • Anpassad medicinering vid annan sjukdom. Om benskörheten orsakas av en annan (pågående) sjukdom kommer du att få behandling för den sjukdomen först. Du bör dock diskutera din medicinering med en läkare om medicinen skulle kunna vara en orsak till benskörheten.
  • Kortisonbehandling? Du som får behandling med kortisontabletter under tre månader eller mer kan behöva ta läkemedel som minskar kortisonets påverkan på skelettet. Prata med den läkare som påbörjat din kortisonbehandling. Det är viktigt att du inte själv avslutar eller ändrar din behandling med kortison. (Vårdguiden, 2023)
  • Träning och fysioterapi. Din läkare kan ordinera fysisk träning på recept för att stärka både skelettet och muskulaturen i kroppen. Härigenom förbättras din balans och koordinationsförmåga och risken för fallolyckor och frakturer minskar. En fysioterapeut kan också hjälpa dig att hitta övningar för att förbättra din balans och hållning och stärka muskulaturen med anpassad träning.
  • Uppföljande bentäthetsmätning. För att kontrollera att dina olika behandlingar fungerar görs ofta en ny bentäthetsmätning efter ett par år. Prata med din läkare om behovet av mätning.

Varje år sker cirka 124 000 frakturer på grund av benskörhet i Sverige. Vi har högst förekomst av höftfrakturer i Sverige jämfört med övriga länder i Europa. En trolig orsak till detta skulle kunna vara bristen på solljus under vinterhalvåret, i kombination med låg fysisk aktivitet. Detta gäller framförallt kvinnor över 50 år.

Om du har fyllt 50 år (oavsett kön) eller om du var under 45 år när menstruationen upphörde, samt fått en fraktur i höft eller kota, rekommenderas behandling för att förebygga nya frakturer. Med behandling kan man minska risken med 70% att få en kotfraktur eller med 50% att få en höftfraktur. Trots att frakturer på grund av benskörhet är så pass vanligt i Sverige får endast 20% av riskgruppen den rekommenderade behandlingen. Om du tillhör denna grupp, dvs är äldre och har drabbats av en fraktur, har du rätt att kräva rekommenderad behandling. (Se artikeln i Läkartidningen nr 5-6, 2024, ”Låg förskrivning av läkemedel för osteoporos i Sverige. Stora regionala variationer”, sid 74-77.)

Om benskörhet, visste du att…

  • Det är viktigt att kroppen har tillräckligt med D-vitamin och kalcium för att uppbyggnaden och nedbrytningen av ben ska fungera. Äldre personer har lättare att få brist på D-vitamin. D-vitamin behövs för att kroppen ska ta upp kalcium från tarmen. När mängden kalcium i blodet minskar börjar kroppen i stället ta kalcium från skelettet. Det gör att skelettet på sikt bli urkalkat. (Vårdguiden, 2023)
  • Även tidigt stadium av benskörhet kan upptäckas genom mätning av benmassan.
  • Om din längd har minskat med fem centimeter eller mer, eller om det finns benskörhet i släkten, be att få en remiss till benmineralmätning för att kontrollera eventuell benskörhet.
  • Personer som följer LCHF-metoden och därigenom minskar betydligt på intaget av kolhydrater (framförallt grönsaker och baljväxter) kan utveckla brist på viktiga fibrer, antioxidanter, antiinflammatoriska ämnen, C- och B-vitaminer och kalium, vilket i sin tur har visat sig öka risken för bland annat benskörhet och även hjärt-kärlsjukdomar.
  • Hög konsumtion av alkohol kan leda till ett 60-tal olika sjukdomar, inklusive benskörhet.
  • Rökning (eller passiv inandning av tobaksrök) ökar risken för att utveckla en rad olika sjukdomar såsom benskörhet, lungcancer, urinblåscancer, hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och KOL. Att sluta röka (eller undvika mycket rökiga miljöer) minskar otvetydigt risken för de här sjukdomarna. Det är aldrig för sent att sluta röka och förbättra sin hälsa!
  • Personer med typ 2-diabetes löper ökad risk för att utveckla benskörhet och därmed risk för höftfrakturer.
  • Genom att bygga upp musklerna i kroppen med hjälp av styrke- och konditionsträning hjälper du till att stärka upp skelettet, vilket minskar risken för frakturer.
  • Det finns god behandling, genom både mediciner och träning, för att förbättra sin bentäthet.

Författare: Kerstin Brismar och Anna Brismar (2024). Foton via Unsplash.com.

Cykling, simning, yoga, styrketräning och långa promenader anses vara bra för att bygga upp skelettet och förebygga benskörhet och artros.

Risken för benskörhet minskar om du är fysiskt aktiv och inte röker. (Vårdguiden)