Vad är demenssjukdomar?
Demens är ett samlingsnamn för olika typer av sjukdomar i hjärnan som kännetecknas av försämrad kognitiv funktion, beteendeförändringar och svårigheter att klara göromål i det dagliga livet. Den vanligaste formen av demens är Alzheimers sjukdom. Det finns även åldersrelaterad demens, vilken brukar vara en mildare form av demens.
Cirka 25 000 personer i Sverige drabbas varje år. Demens kan uppstå redan vid 50 års ålder men risken ökar med stigande ålder. Efter 65 år fördubblas risken att drabbas vart femte år. Ungefär var femte person som är äldre än 80 år har demens. Antalet personer med sjukdomen ökar alltså i och med att vi blir allt äldre.
Vilka är symtomen på demens?
Olika demenssjukdomar har olika symtom i början, men efter ett tag minskar skillnaderna. Många symtom är därför gemensamma för olika demenssjukdomarna. Vilka symtom som blir tydligast kan dock variera från person till person.
Tidiga symptom är nedsatt korttidsminne (närminne), minnesförlust av ord och namn, samt att man lättare tappar bort saker. Även gångrubbningar, störd sömn och stort sömnbehov är vanliga. Du kan också få svårt att hitta i känd omgivning. Andra kognitiva funktioner som påverkas är till exempel initiativförmåga och företagsamhet, samt att följa instruktioner.
Ibland förekommer ökad apati och minskad uppmärksamhet gentemot omgivningen. Motoriska symtom kommer sent och påverkar förmågan att gå och även talet. Hos dessa patienter är fallolyckor vanliga. Även oro, nedstämdhet, ledsenhet, ångest, depression, irritation och rastlöshet kan förekomma. Vissa personer kan också få hallucinationer och tvångsföreställningar.
Man kan som utomstående uppleva att en närstående med demens har förändrats i sin personlighet och att hen har blivit mindre intresserad av sådant som man tidigare tyckte om.
Det är vanligt att skämmas eller känna sig otillräcklig när man får svårt med sådant som man tidigare har klarat. (Vårdguiden, 2023)
OBS! Med ökad ålder kan minnet och tankeförmågan bli lite sämre utan att det behöver bero på en demenssjukdom. För att vara säker på om det rör sig om demens görs alltid en utredning av specialistläkare. Hör med din närmaste Vårdcentral om du är orolig för dig själv eller någon anhörig. (Här kan du läsa om hur en demensutredning går till.)
Demens innebär att du på olika sätt får svårt att minnas och att tolka din omgivning. Tidiga symptom är nedsatt korttidsminne och minnesförlust av ord.
Hur uppstår demens?
Det finns ett antal sjukdomar som kan orsaka demens:
- Alzheimers sjukdom är den vanligaste och svarar för cirka 60 procent av fallen. Sjukdomen har fått sitt namn efter den tyske psykiatern Alois Alzheimer.
- Vaskulär demens svarar för cirka 25 procent av alla fall av demens i Sverige. Denna sjukdom kallas ibland för blodkärlsdemens eftersom symptomen framkallas av skador och sjukliga förändringar i hjärnans blodkärl.
- Lewy Body demens svarar för cirka 15 procent av alla demensfall. Lewykroppar är ansamlingar av protein som finns i nervceller.
- Frontallobsdemens svarar för cirka fem procent och uppstår i frontalloben, även kallad pannloben, därav namnet.
- Parkinssondemens. En del personer som drabbas av Parkinssons sjukdom kan också drabbas av demens, vilken då liknar Alzheimers sjukdom.
Det finns även andra tillstånd som kan leda till demens. Dessa är:
- Hög ålder. Risken för uppkomst av demens ökar med stigande ålder, eftersom hjärnans kognitiva funktioner gradvis minskar när vi åldras. Dock kan vi underhålla hjärnans kognitiva funktioner genom olika former av stimulans, såsom musik, dans, sällskapsspel, läsning, resor och socialt umgänge. (Läs mer om stimulansens betydelse här.)
- Diabetes med insulinresistens utgör också en riskfaktor för demens efter en lång tids sjukdom.
- Alkoholmissbruk.– Att dricka för mycket alkohol under en lång tid leder ofta till skador på nervsystemet och påverkan på nervcellerna i hjärnan. Detta kan i sin tur leda till balansrubbningar och personlighetsförändringar, vilket är en typ av demens.
- Skallskador. Om vi råkar ut för en olycka och får slag mot huvudet kan detta leda till nedsättningar av hjärnans funktioner, vilket uppvisas i form av demenssymptom.
- Kroniskt hög stress. Långvarig stress leder till högre nivå av kortisol i hjärnan. Över tiden kan detta medföra att nervceller dör i hjärnans minnescentrum (Hippocampus) och därmed ökar risken för demenssjukdom. Som tur är kan balansen återställas om vi minskar stressen och återhämtar oss och därmed möjliggör för kortisolnivåerna och kroppens dygnsrytm att bli normal igen.
Demenssjukdomar kallas också för kognitiva sjukdomar.
Äldre personer kan ha en blandform med flera olika demenstillstånd samtidigt, vilket är vanligare än en ren demensform. Hög ålder är den största riskfaktorn för att utveckla demens.
Behandling för demens
Det går tyvärr inte att bli helt frisk från en demenssjukdom, men det finns mycket stöd att få och det går att mildra/sakta ned sjukdomsförloppet. Att förebygga demens är därför det allra viktigaste!
Beroende på typen av demenssjukdom, samt vad som anses vara orsaken till demensen, kommer läkaren att ordinera en individuellt anpassad behandling. Nedan anges de vanligaste formerna av behandling för att minska progress av demenssjukdomar (eller kanske helt förebygga demens):
- Kost i form av Medelhavskost.
- Stresshantering, dvs hjälp att minska negativ stress.
- Sömn, dvs stöd för att säkerställa ca 7-8 timmars sömn per natt. Ibland behövs mer sömn.
- Fysisk träning i olika former, såsom gymnastik, promenader, yoga, dans eller cykling.
- Stimulans av hjärnans kognitiva funktioner, i form av t ex sällskapsspel, korsordslösning, läsning, musik, dans, socialt aktivt umgänge, resor, osv.
- Behandling av riskfaktorer för uppkomst av demens, dvs av högt blodtryck, höga blodfetter och högt blodsocker, samt insulinresistens. Det har även visat sig bra att behandla B12-brist och hypotyreos för att minska risk för progress av demens.
- Medicinering används för att bromsa sjukdomsförlopp som leder till demens, t ex för Alzheimer eller Parkinsons sjukdom.
Om det finns demenssjukdom som drabbat relativt unga (under 65 år) i släkten, be att få remiss till minnesmottagning. Demenssjukdom kan förebyggas under många år, till och med decennier, genom livsstilsförändringar enligt ovan. En stor internationell studie, ”FINGER”, pågår för att visa detta.
Om du vill läsa mer om FINGER-studien, läs gärna boken ”Hjärnhälsa på dina fem fingrar” av Miia Kivipelto & Mai-Lis Hellénius (2021).
Även lågintensiv träning, som yoga eller promenader, har god effekt för att minska demensförloppet och stärka hjärnans funktioner.
Om demens, visste du att…
- Inom de så kallade Blå Zonerna, dvs platser på Jorden där man människorna lever ovanligt friska upp i mycket hög ålder, är demenssjukdomar ovanliga. Tack vare en hälsosam livsstil i form av daglig och varierad fysisk aktivitet, låg stressnivå, social gemenskap, upplevelse av meningsfullhet i livet, mycket utomhustid, en naturlig dygnsrytm, ett kort ”ätfönster” (på 8-10 timmar på dagen), låg köttkonsumtion, mer fisk- och havsföda (samt böner och linser) och lågt sockerintag, samt högt dagligt intag av färska frukter och grönsaker blir befolkningen både ovanligt gammal (ca 90 eller mer) och slipper generellt alla folksjukdomar som är kopplade till ohälsosamma livsstilsfaktorer, inklusive demens och hjärt-kärlsjukdomar. (Förutom Okinawa i Japan och Villagrande på Sardinien tillhör Ikaria i Grekland, Nicoya i Costa Rica och Loma Linda i Kalifornien de mest studerade blå zonerna.)
- Regelbunden fysisk aktivitet har en positiv effekt på nästan alla kroppens organ, till exempel hjärtat, lungorna, blodkärlen, skelettet, musklerna immunförsvaret, hjärnan och insulinkänsligheten i levern och fettväven. Detta bidrar till förbättrad hälsa, livskvalitet, minnesfunktion, välbefinnande och fysisk kapacitet, samt även till bättre sömn och lägre risk för våra kroniska folksjukdomar såsom typ 2-diabetes, övervikt, fetma, hjärt-kärlsjukdomar, demens, vissa cancerformer och för tidig död, oavsett deras orsaker.
- Under senare tid har motionens betydelse för hjärnan uppmärksammats. Tidigare ansåg man att nervceller inte kunde nybildas hos äldre. Numera vet vi att så inte är fallet och att fysisk aktivitet bidrar till att nya hjärnceller bildas. En anledning till att vi får sämre minne med åren är att hippocampus krymper, men med träning kan du lättare behålla dess storlek. Träning kan även öka dess storlek om det krympt. Hippocampus har stor betydelse för arbetsminnet och det rumsliga minnet. Man har hos dem som tränar regelbundet sett en nybildning av hjärnceller, framför allt i hippocampus men även i andra områden, vilket medför förbättrad inlärningsförmåga. Den här positiva förändringen i hjärnan beror bland annat på en ökning av särskilda tillväxtfaktorer, vilka både skyddar hjärncellerna och ökar nybildningen av dem. Bibehållen storlek på hippocampus kan härmed minska risken för demenssjukdomar. Träning medför också att signalerna mellan hjärnceller ökar, vilket är viktigt för hjärnans funktion. Även lågintensiv träning, som promenader, har god effekt.
- Tidiga tecken på demenssjukdom kan vara gångrubbning, till exempel stapplande gång, bredspårig gång, korta steg och lätt att snubbla eller ramla, kan vara ett tecken på en tidning demenssjukdom. Även en god simmare kan inte längre simma.
- Ett annat tidigt tecken på begynnande demens är sömnstörning, till exempel i form av livliga rörelser när man sover. Man kan då sparka och slåss i sömnen (ovetandes), eftersom den naturliga hämningen av musklerna är frånkopplad vid begynnande demens.
- Ytterligare ett tecken på demenssjukdom är synhallucinationer. Personen är dock medveten om att eventuella figurer som hen ser inte kan ses av någon annan.
- Det finns en så kallad medicinsk paradox i Sverige och övriga Västvärlden. Denna innebär att vår ohälsosamma livsstil ökar risken för för tidigt insjuknande och död i hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, cancer och demenssjukdomar. Även den psykiska ohälsan ökar. Trots detta lever vi längre. Paradoxen kan delvis förklaras av att vi idag har bra medicinsk behandling och att vi röker mindre. För att minska risken för att drabbas av kroniska sjukdomar som kräver medicinering behöver vi ändra på våra ohälsosamma vanor. För någon kan det innebära att vi minskar på vårt stillasittande genom att öka vår fysiska aktivitet. För någon annan kan det betyda mindre sockerrik mat och mindre köttkonsumtion. För ytterligare någon kan det vara att bli mer social och minska på stressen, då både ofrivillig ensamhet och hög/kronisk stress kopplas till försämrad hälsa.
- Att glömma det som hänt tidigare i livet, till exempel namn, är normalt för åldrande. Man kommer ihåg det som hände nyligen. När man blir riktigt gammal brukar en del använda minneslappar för att skriva upp och komma ihåg viktiga saker. En dement person kommer inte ihåg att titta på lappen och förstår inte alltid vad som står där.
Författare: Kerstin Brismar och Anna Brismar (2024). Foton via Unsplash.com.
En stor studie från Sahlgrenska akademin i Göteborg följde närmare 200 kvinnor under 40 år. Bland de kvinnor som var mest vältränade utvecklade endast fem procent demens, medan siffran var nästan 50 procent bland dem med sämst resultat i de fysiska testerna.
