Typ 2-diabetes är en vanlig sjukdom som ökar dramatiskt i världen, bland annat på grund av ökad vikt och fysisk inaktivitet, stress och rökning. Ja, det är faktiskt så illa att om 15 år kommer var tionde vuxen på jorden att ha diabetes. I vissa delar av världen, till exempel i USA, Kina, Indien och Mellan-östern kommer 25–40 procent av den vuxna befolkningen att insjukna i typ 2-diabetes. I Sverige har var sjunde pensionär diabetes. Man vet också att det finns en okänd diabetiker på två kända, så förekomsten av diabetes är vanligare än så.

Med denna sjukdom följer bland annat kroniska fotsår som inte läker, med risk för amputation. Likaså ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar, alltså hjärtinfarkt, hjärtsvikt och stroke. Njurskador, artros med värk i stora leder, synnedsättning och depression kan också följa på typ 2-diabetes. Även benskörhet med risk för höftfrakturer är vanligt.

Hur ska vi förebygga typ 2-diabetes?

Genom att minska på kaloriintaget och dra ner ordentligt på söta drycker, sötsaker, mjölmat, bullar, kakor, smörgåsar, vitt ris och pasta minskar vi vår insulinproduktion och insulin-resistens, och därmed risken för typ 2-diabetes. Flera studier har visat att om vi får i oss mer antioxidanter i form av färggranna grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt, bär och gröna bladväxter som sallad och spenat, minskar vi risken både för hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Även vegetabiliska oljor som olivolja och rapsolja, nötter och mandel i begränsad mängd, minskar risken för dessa sjukdomar. Vin innehåller också antioxidanter och kan därför drickas i mycket måttliga mängder – högst 9 glas för kvinnor och 14 glas för män per vecka, ett eller ett par glas per tillfälle.

Ärftliga orsaker – 70 gener

Typ 2-diabetes är ärftligt betingat; det finns minst 70 gener som är kopplade till ökad risk att få denna sjukdom. De flesta av dessa kända gener styr insulinproduktionen; resten är kopplade till insulinkänslighet i muskler, lever, fettväv och vår hjärna, och i de insulinproducerande cellerna själva. Om någon i familjen har typ 2-diabetes ökar risken fyra gånger för att man ska få sjukdomen. Är man dessutom överviktig och/ eller har ett stort midjemått ökar risken 25–30 gånger. Men typ 2-diabetes kan alltså undvikas om man låter bli att röka och lever ett hälsosamt liv med bra kost, håller normal vikt och midjemått. Rätt kost, liknande Medelhavskost, och ett fysiskt aktivt liv halverar faktiskt risken för diabetes. För kvinnor verkar det framför allt vara viktigt att minska bukfetman och en kraftig övervikt och för männen att vara fysiskt aktiva och bygga muskler.

Hur vet jag om jag är i riskzonen?

Du är i riskzonen för typ 2-diabetes om sjukdomen finns i din familj, om du har högt blodtryck och ökat bukomfång eller midjemått, eller om du har haft graviditets-diabetes (som kvinna). Många har ett förstadium till diabetes utan några symptom. Du kan också uppleva symptom på diabetes och då bör man genast kontrollera om misstankarna är välgrundade. Vanliga symptom på typ 2-diabetes är:

• trötthet
• nedstämdhet
• ökad törst eller torrhet i munnen
• man kissar oftare, även på natten
• man är infektionskänslig
• sår på foten som inte läker
• kramp i vaderna
• obehagskänsla i fötterna
• dimmig eller nedsatt syn.

Ett blodprov kan visa om du har hög insulinproduktion, insulinresistens och förhöjt blodsocker. Du kan även svara på en enkät som Diabetesförbundet har på sin hemsida. Den anger hur hög risk man har att få diabetes inom tio år. Andra tecken som jag ser i min praktik som läkare är hög vilopuls och ett något ökat antal vita blodkroppar i blodet.

Om du drabbas?

Om man trots allt får typ 2-diabetes är det viktigt att tidigt få information om sjukdomen, dvs hur man ska hantera livsstilsfrågor som kost, fysisk aktivitet och negativ stress, samt hur man ska kontrollera sitt blodsocker för att skaffa sig kunskap om vad som påverkar det. De flesta som får rätt råd i början – och följer dem – kan sänka blodsockret till normala nivåer om de ändrar sin livsstil och går ned i vikt. På så vis undviker man att sjukdomen förvärras och slipper en mängd följdsjukdomar. Diabetessjukdomen blir då vilande eller dold, men så fort man går upp i vikt, framför allt får ett ökat midjemått och rör sig mindre, kan blodsockret återigen stiga.

Mediciner ersätter inte god livsstil

Idag finns många olika mediciner som både kan öka insulinkänsligheten och den egna insulinproduktionen så att sockernivåerna förblir så normala som möjligt. Som läkare vill jag ändå framhålla att medicinerna aldrig kan ersätta bra kost och fysisk aktivitet. Ett högt blodsocker har också visat sig ha direkta negativa mentala effekter genom att det påverkar minnet och koncentrationsförmågan. Höga nivåer leder till att man blir trött, seg och nedstämd. Dessutom ökar risken för infektioner, som urinvägsinfektioner och infektioner i övre luftvägarna, eftersom immunförsvaret blir sämre. Värk i stela leder och sänkt smärttröskel är andra effekter. Det finns alltså all anledning att eftersträva ett så bra blodsocker som möjligt.

Kombinationen av höga nivåer av socker i blodet och höga blodfetter och/eller högt blodtryck ökar flerfaldigt risken för njursjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, förmaksflimmer och hjärtsvikt, men även för stroke. Har man diabetes så är det alltså viktigt att ha låga kolesterolvärden, låga triglyceridvärden och normalt blodtryck.

Mer information om typ 2 diabetes

Om du vill läsa mer om typ 2 diabetes och hur du kan må så bra som möjligt, läs gärna:

• Min bok ”Lev Länge och Väl” (2021) för mer information, tips och råd. Boken går att köpas i bokhandeln (via webben eller en fysisk butik).
• Artikeln ”Kan man bli frisk från typ 2?”, som kan laddas ned genom att klicka här. Artikeln är publicerad i tidningen Allt om Diabetes (nr 2, år 2023) och handlar om man kan bli frisk (!) från sin typ 2 diabetes med rätt kost, motion och mindre stress.

Författare: Kerstin Brismar och Anna Brismar (2024). Foton via Unsplash.com.