Varför får man värk?

Värk kan uppstå i princip var som helst i kroppen och kan orsakas av både uppenbara och mer diffusa eller okända anledningar. Exempel på värk med tydlig orsak är värk i benet när vi bryter ett ben, tandvärk när vi har ett hål eller en rotinfektion, eller generell kroppsvärk när vi har influensa. Då ger värken viktiga signaler om att vi behöver få vård, ta det extra lugnt ett tag och/eller vara särskilt försiktiga med det drabbade området.

Men ibland uppstår värk av en mer eller mindre okänd anledning. En typisk värk med (ofta initialt) okänd orsak är stress-relaterad värk. Värken kommer då ofta gradvis, smygande. Plötsligt upptäcker vi en dag att det ömmar i en viss kroppsdel, till exempel i ländryggen, nacken eller i en arm. Det är då vanligt att vi blir oroliga för värkens egentliga orsak och kanske tror att den beror på en negativ fysiologisk förändring, skada eller sjukdom. Men värken behöver i detta fall inte ”larma” om något akut allvarligt eller skadligt. Istället kan det vara kroppens signal och budskap till oss om att vi behöver minska på stressen och anspänningen i våra liv. (Läs mer om stress-relaterad värk nedan.)

Olika typer av värk

Förutom att skilja på värkens möjliga orsaker kan vi även skilja på hur länge värken varat, samt om värken är ihållande och/eller återkommande. Vi brukar då tala om ”kortvarig”, ”kronisk” eller ”återkommande” värk.

• Kortvarig värk är den vanligaste formen av värk. Denna typ av värk eller smärta uppstår ofta plötsligt efter en olycka av något slag, t ex om vi klämt fingret i en dörr, ramlat och slagit oss, eller brutit någon skelettdel i kroppen. Det kan också vara mensvärk eller träningsvärk. I alla dessa situationer är värkens orsak tydlig och känd för oss. Vi behöver därför inte oroa oss över vad den kan bero på. Vi vet också att den kommer att gå över inom en snar framtid, kanske bara inom någon timme eller i värsta fall inom någon vecka.
• Kronisk och återkommande värk är en värk som är mer eller mindre ihållande (dvs konstant) eller som återkommer ofta, till exempel varje dag eller flera gånger i veckan. Den har ofta hållit i sig under flera månader eller till och med många år. När vi får kronisk värk blir vi ofta oroliga eller fundersamma kring vad den kan bero på. Vi kan ha misstankar om att det skulle kunna bero på en belastningsskada, förslitning, eller stress, men vi är ofta inte helt säkra på dess grundorsak. Ofta vill vi kontakta en husläkare, specialist eller fysioterapeut för att utreda värkens egentliga orsak(er).
• Fibromyalgi är en komplex diagnos som framförallt kännetecknas av mer eller mindre ihållande, varierande och ofta vandrande värk, samt en ökad generell smärtkänslighet. Både överkroppen (dvs nacke, axlar och/eller nedre ryggen) och underkroppen (dvs ben och/eller fötter) brukar vara drabbade av värken och värkkänsligheten.
• Migrän är en sorts huvudvärk som kan återkomma under ens livstid men ibland endast under en specifik period i livet. Värken är ofta intensiv och kan hålla i sig flera timmar, ibland flera dagar. Man brukar då tala om ”migränattacker”. Före huvudvärken upplever många under någon minut ett synfältsbortfall med sågtandade blixtrar som omger synfältsbortfallet, vilket gradvis blir större och försvinner när huvudvärken kommer. Huvudvärken beskrivs vanligtvis som borrande, dunkande eller pulserande, och den kan upplevas i ena sidan av huvudet eller vid ena ögat men kan också kännas i hela huvudet. Huvudvärken kan åtföljas av ett starkt illamående och kräkningar, samt ofta en överkänslighet för ljud och ljus. Generellt är migrän delvis ärftligt (genetiskt betingad). Men vad som utlöser migränen är dock personligt. Typiska sk triggers är för mycket stress, stark oro, sömnbrist/trötthet eller en viss mat och dryck (t ex rödvin, stark mat eller choklad). Vissa kvinnor får migrän i samband med menstruation. Ibland kan vi ha svårt att förstå varför migränen återkommer. Kanske vill vi då undersöka om vår kost har någon betydelse (t ex en glutenintolerans) eller om den beror på en hormonell obalans (t ex under klimakterieåren).

Värk kan vara lokaliserad eller ”vandra runt”

Vi kan också skilja på värk som är lokaliserad till ett specifikt område på kroppen och värk som tenderar att vandra runt i kroppen över tid.

• Lokaliserad värk är en sorts värk som enbart upplevs i en specifik kroppsdel. Exempelvis kan värken sätta sig i ländryggen, axlarna, nacken, huvudet eller magen. Denna värk är vanligtvis begränsad till en viss tydlig punkt på kroppen, vilken man kan lokalisera med några fingrar eller en hand. Smärtan kan vara av olika intensitet, till exempel molande, brännande eller huggande. (I dessa fall kan muskler, bindväv, blodkärl och även nerver vara inblandade.)
• Vandrande värk är ofta mer diffus till sin karaktär och är svårare att lokalisera till ett specifikt område på kroppen. Man kanske känner den i ett ben men har svårt att säga var värken börjar och slutar längs med benet. Vandrande värk kan upplevas som en sorts trötthet eller som en tryck-, tyngd- eller täthetskänsla, och ibland som ett pirrande eller som en kramp. Den vandrande värken infinner sig vanligtvis i benen och armarna, men den kan även vandra upp till ryggen, nacken, huvudet och ansiktet, eller ned till fötter och händer. Ibland kan värken existera på både höger och vänster kroppssida, men ibland är det bara ena kroppsidan som berörs, t ex värk i vänster arm.
• Akut svår värk i magen och bröstet och akut svår huvudvärk ska alltid utredas akut av läkare.
• Akut återkommande svår värk i buken och ryggen, svår värk som kommer och går, bör utredas av läkare. Det kan vara gallsten- eller njurstensanfall eller kramp i tjocktarmen.

Stress-orsakad värk

Stress-orsakad värk kan upplevas i nästan vilken del av kroppen som helst. Vissa personer får huvudvärk eller migrän, medan andra får ont i armar och/eller ben. Ytterligare andra upplever smärta i nacke, axlar och rygg, medan många har återkommande smärtor i magen. Några få upplever värk i skinkorna eller i bröstet, och några till och med i hjärtat. Värken är ofta diffus till sin karaktär och varierar i intensitet under dagen såväl som över dagar, veckor och månader.

De två vanligaste orsakerna till stress-relaterad värk är följande:

1. En långvarig stressande livssituation, eller
2. En akut starkt stressande (traumatisk) händelse.

Orsakerna till att en värk hamnar på en speciell plats eller plats i kroppen varierar dock för de två typerna av värk:

• Om värken är orsakad av en plötslig starkt stressande incident hamnar värken (av naturliga orsaker) på den plats i kroppen som drabbades under själva incidenten (t ex en smäll); men
• Om värken är orsakad av en långvarigt stressande livssituation tycks värkens plats i kroppen istället bero på typen av stress som personen upplever (mer om detta nedan).

Värk orsakad av långvarig hög stress

För många människor är fysisk smärta ofta resultatet av en längre period av hög stress, det vill säga en kroniskt påfrestande livssituation. En sådan situation kan vara arbetsrelaterad, det vill säga orsakad av utmanande arbetsförhållanden, för mycket arbete (ofta till följd av höga krav, stort ansvar eller många plikter), för lite arbete, eller som en följd av arbetslöshet. I andra fall är värken i första hand socialt relaterad, dvs resultatet av utmanande relationer, ofta med nära familjemedlemmar. I ytterligare andra fall kan värken utvecklas som ett resultat av utmanande personliga problem, såsom låg självkänsla, depression, förtvivlan, ångest, skuld eller ensamhet.

Långvarig stress-relaterad värk utvecklas vanligtvis gradvis som ett resultat av en inre och/eller yttre (hög) stress. Våra tankar, känslor och föreställningar spelar här en avgörande roll, som utlösande faktorer (sk triggers). Oftast är vi dock inte medvetna om dessa mentala och emotionella triggers, utan misstänker istället att värken har en fysiologisk eller medicinsk orsak. Att det finns en (delvis) mental och emotionell grund till värken kan initialt vara svårt att acceptera för många, och skapa känslor av skuld. Men, när vi väl har förstått sambanden mellan stress-tankar-känslor och värk kan vi känna ett större hopp om att faktiskt kunna bli av med värken helt och hållet, eller åtminstone att värken kan minska betydligt och/eller komma mer alltmer sällan i framtiden. Nedan följer exempel på värk i olika kroppsdelar och vilka känslor, tankar och föreställningar som kan föranleda eller trigga värken:

• Värk i ländryggen – kan bero på en känsla av brist på stöd eller trygghet; i grunden finns ofta föreställningen ”Ingen står upp för mig.” eller ”Jag kan inte stå upp för mig själv.”
• Värk i axlar och nacke – kan bero på en inre upplevelse av att vara belastad av stort ansvar; i grunden finns ofta föreställningen ”Jag måste bära allt ansvar.”
• Värk i armarna – kan bero på en inre upplevelse av att ha för mycket arbete på jobbet eller plikter i hemmet och för lite möjlighet till vila och återhämtning; i grunden finns ofta föreställningen ”Jag måste orka, trots att jag är slutkörd.”
• Värk i magen – kan bero på en ovilja att möta och acceptera livets nuvarande omständigheter; i grunden finns ofta föreställningen ”Jag vill inte detta men måste.”
• Värk i underbenen (vaderna) – kan bero på en tendens att behöva skynda sig eller rusa genom livet; i grunden finns ofta föreställningen ”Jag måste skynda mig med det jag gör.”
• Värk i låren – kan bero på en fruktan eller rädsla för en allvarlig olycka eller liknande (för egen del eller någon man håller kär); i grunden finns ofta föreställningen ”Jag måste skydda mig/någon.”

I exemplen ovan är värken ett resultat av långvarig (kronisk) stress, både mental och emotionellt. Den inre mentala och emotionella anspänningen blir till slut så ansträngande och dränerande att den förvandlas till en fysisk värk i kroppen. Värken är då kroppens sätt att signalera till oss att vår situation är ohållbar och behöver åtgärdas, för att vi ska behålla vårt kroppsliga, emotionella och mentala välmående.

Värk orsakad av en traumatisk händelse

Den andra typen av stress-relaterad värk uppstår som ett resultat av en plötslig och mycket påfrestande eller traumatisk händelse. Denna typ av värk är sällan uppenbar vid första anblicken och kan upplevas som ”mystisk” även för personen i fråga. Det kan ta en eller flera sessioner med en erfaren terapeut, livscoach eller psykolog för att upptäcka och inse den emotionella orsaken till värken (sk trauma-inducerad värk). För en sådan typ av stress-relaterad värk finns särskilt effektiva behandlingsmetoder i form av EFT-tapping, hypnosterapi eller andra kroppsbaserade terapier (t ex BodyWisdom). Men, en så ”enkel” sak som att bli medveten om värkens relation till ett specifikt trauma kan sätta igång en läkningsprocess och lindring av värkens intensitet.

Hur blir man av med värk?

I spalten intill har vi listat ett antal steg för att bli av med kronisk eller långvarig värk. I grunden handlar det om att hitta rot-orsakerna till din värk.

Ställ dig gärna följande frågor: Kan värken bero på mer eller mindre konstanta eller återkommande spänningar? Vad beror i så fall spänningarna på? Eller kan värken handla om invanda och omedvetna tanke- och beteendemönster, såsom att vilja skynda sig eller göra saker fort, vilja göra saker perfekt, eller tendera att ta på sig allt ansvar? Eller kan värken bero på nedtryckta känslor, t ex från ett trauma? Eller är det känslor av att inte duga, inte bli sedd, inte räcka till, eller andra rädslor? Fundera gärna även på om du har fått en fysisk påverkan på det värkande området tidigare i livet, eller kanske upplevt något obehagligt relaterat till området, och om du då kan ha ”begravt” känslor av chock och smärta i detta område? Eller om värken har ”hamnat” på en ”symbolisk” plats i kroppen, t ex att stora betungande ansvarskänslor har lagt sig som värk kring nacke och axlar? (Tips! Läs gärna denna artikel om du vill fundera lite mer kring dessa frågor.)

Författare: Anna Brismar (2023). Foton via Unsplash.com.