Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar är ett samlingsnamn för olika sjukdomar som påverkar hjärtat och blodkärlen i kroppen. Vissa sjukdomar är mer eller mindre kroniska och kan då ofta mildras eller avhjälpas med hjälp av förbättrade levnadsvanor (framförallt hälsosam kost, avhållsamhet från tobak, regelbunden motion och minskad stress), samt individuell medicinering. Exempel på dessa mer kroniska sjukdomar är högt blodtryck och hjärtsvikt. Andra sjukdomar är mer akuta, till och med livshotande, och kräver omgående sjukvård, till exempel hjärtinfarkt, blodpropp och stroke.

Hjärt-kärlsjukdom är idag den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Men så skulle det inte behöva vara. En svensk studie med cirka 20 000 män visade att fyra av fem hjärtinfarkter hade kunnat undvikas med bättre levnadsvanor. (Studien är publicerad i JACC, Journal of American College of Cardiology.) Med andra ord, om vi rörde på oss varje dag och även införde två eller fler tillfällen med styrketräning och/eller pulshöjande träning (på minst 20 minuter) varje vecka skulle vi kunna undvika många hjärtinfarkter! Vår stillasittande och stressande livsstil bär ansvaret för mycket av ohälsan i Sverige och övriga Västvärlden. Att sprida kunskap, tips och råd om hur vi kan förbättra vår livsstil för att leva frisk så länge som möjligt är just drivkraften bakom denna plattform.

Följande är de vanligaste formerna av hjärt-kärlsjukdomar:

Högt blodtryck (hypertoni) är en oberoende riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och den viktigaste faktorn som man kan behandla för att minska både sjuklighet och död i hjärt-kärlsjukdom. Generellt gäller att ju högre blodtryck, desto större risk för stroke, slaganfall, hjärt- infarkt, hjärtsvikt, perifer kärlsjukdom, njursvikt och död i hjärt-kärlsjukdom. Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mmHg. Det systoliska trycket är för högt om det mäter 140 mmHg eller mer och det diastoliska trycket ska inte vara högre än 80 mmHg vid upprepade mätningar i vila.
Kranskärlssjukdom innebär att blodförsörjningen till hjärtmuskeln är otillräcklig, vilket orsakar syrebrist i den del av muskeln som kärlet försörjer. Orsaken är förkalkningar kärlen, vilka förändrar kärlväggen och minskar blodflödet. Det kan också bli helt stopp, vilket leder till hjärtinfarkt. Kärlkramp (sammandragning av de små artärerna, så kallade kranskärlen, i hjärtmuskeln) kan uppstå vid ansträngning eller svår stress och går snabbt över vid vila, eller genom nitroglycerinssprej under tungan. Hjärtinfarkt beror på akut stopp i de små kranskärlen som försörjer hjärtmuskeln på grund av en uttalad förträngning eller en akut propp i kranskärlen. Idag kan man snabbt behandla en akut hjärtinfarkt som beror på kranskärlssjukdom så att patienten redan dagen efter känner sig helt återställd och kan gå hem.
Hjärtinfarkt. Vid en hjärtinfarkt får man kraftiga centrala bröstsmärtor med strålning uppåt halsen och ut i vänster arm, ibland också ut i ryggen och höger arm samt höger axel. Kvinnor får lite mer diffusa symptom, liksom patienter med diabetes: tungt att andas, illamående och smärtor av annan typ, till exempel ut i ryggen. Tidiga symtom på ökad förträngning av trånga kranskärl (i form av tryck över bröstet, andnöd och andfåddhet) kan komma vid mycket lätt ansträngning, till exempel när man går upp för några trappsteg eller en liten backe. Känner du dessa symptom ska du genast uppsöka en akutmottagning eller din husläkare då en hjärtinfarkt kan vara nära. Vid akut hjärtinfarkt kommer symptomen även under vila.
Kärlkramp i benen (sk fönstertittarsjuka) beror på förkalkningar i benens kärl och namnet beror på att man då och då måste stanna upp och vila någon minut för att smärtan ska försvinna. Typiskt är att man får smärta i benens – ofta vadernas – muskler vid promenader. Sämre syresättning på grund av uttalad åderförkalkning kan leda till vilosmärta och svårläkta sår, till och med kallbrand. Orsakerna är hög ålder, rökning, högt blodsocker, högt blodtryck, höga blodfetter och hög så kallad fibrinogenhalt (tecken på inflammation och insulinresistens).
Hjärtsvikt. Vid kronisk hjärtsvikt är de typiska symptomen andnöd, svullnad i benen och att man känner sig extremt trött, speciellt vid ansträngning. Värdena på testet NT-proBNP, ett ”hjärthormon” i blodet, är också högre än normalt. Ultraljud (EKO) på hjärtat visar att slagvolymen är sämre, med nedsatt förmåga att pumpa det syresatta blodet till övriga organ i kroppen som följd. (Slagvolymen är den mängd blod som pumpas ut av en av hjärtkamrarna vid varje hjärtslag.) Högt blodtryck, hjärtinfarkt, förmaksflimmer och kranskärlssjukdom är de dominerande orsakerna till hjärtsvikt, men även diabetes, klaffsjukdom, alkoholmissbruk och olika hormonrubbningar kan bidra. Två till tre procent av Sveriges befolkning lider av kronisk hjärtsvikt och framför allt äldre drabbas.
Förmaksflimmer – oregelbunden hjärtrytm. Förmaksflimmer förekommer hos cirka tre procent av alla svenskar och hos cirka tio procent av dem som är äldre än 75 år. Förmaksflimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet och att pulsen blir oregelbunden. Det kan bero på en skada efter en hjärtinfarkt, fel på en klaff, högt blodtryck, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom eller hög ämnesomsättning. Ibland kan för hög alkoholkonsumtion orsaka den oregelbundna rytmen. Diabetes ökar risken, liksom rökning, höga blodfetter och övervikt. Om hjärtat slår snabbt och oregelbundet upplever man obehag. Ibland får man andnöd, tryck över bröstet eller bröstsmärtor. Man kan bli yr och få en känsla av att man ska svimma. Den som drabbas av snabbt förmaksflimmer får sämre kondition och orkar mindre än förväntat. Det beror på att hjärtats pumpförmåga blir sämre då slagen blir ineffektiva. Om hjärtats rytm istället är mycket långsam är trötthet, andnöd och nedsatt prestationsförmåga vanligt och på grund av syrebrist till hjärnan kan man plötsligt svimma. En extremt snabb hjärtfrekvens – över 200 slag per minut – kan vara livshotande.

Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom är högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes samt fetma och rökning. Ärftliga former är mycket ovanliga, men de förekommer. I dessa fall kan det ändå vara miljöfaktorer som bidrar till att sjukdomen utvecklas.

Många riskfaktorer för kranskärlssjukdom kan kopplas till våra levnadsvanor och är påverkbara, till exempel inaktivitet, rökning, höga blodfetter, ohälsosamma matvanor, högt blodtryck, högt blodsocker och bukfetma. Det man inte kan påverka är ålder, kön och ärftlighet. Sockerkontroll och bra blodfetter minskar risken, även om man är äldre och sjukdomen finns i släkten. Kranskärlssjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige, men dödligheten bland nya patienter som drabbas har minskat över tid och minskningen fortsätter.

Genom att sprida lättillgänglig kunskap, användbara tips och praktiska råd vill jag hjälpa dig att förbättra din livsstil så att du och dina nära kan undvika ohälsa, sjukdomar och ett förkortat liv.

Vad orsakar hjärt-kärlsjukdomar?

Hjärt-kärlsjukdomar kan ha två huvudsakliga grundorsaker, genetiska eller livsstilsrelaterade, men är ofta en kombination av flera olika faktorer. Man kan, utifrån orsak, dela in hjärt-kärlsjukdomar i två huvudsakliga grupper:

Ärftligt betingade hjärt-kärlsjukdomar. Vissa personer bär på en förhöjd genetisk sårbarhet att utveckla en hjärt-kärlsjukdom. Man har då ärvt ett genetiskt anlag, till exempel högt kolesterol, högt blodtryck eller diabetes typ 2, som ökar risken, från en eller båda föräldrar.
Livsstilsrelaterade hjärt-kärlsjukdomar. Många gånger är dock hjärt-kärlsjukdomar livsstilsrelaterade, dvs man har en livsstil som ger förhöjd risk för att utveckla sjukdomen. (Läs mer nedan.)

Livsstilsrelaterade hjärt-kärlsjukdomar

Gällande livsstilsrelaterade hjärt-kärlsjukdomarna (punkt 2 ovan) är följande faktorer särskilt riskhöjande:

En ohälsosam kost med mycket socker, dåliga fetter (omättade fetter och transfetter från till exempel upphättad palmolja), vitt mjöl (brist på fibrer), saltrik mat och högt alkoholintag, samt för lite frukt och grönsaker. (Ju fler av dessa delar som kännetecknar din kost desto högre hälsorisk.)
En ohälsosam livsstil med för lite fysisk aktivitet, för mycket stillasittande och för lite sömn under många år ger också förhöjd risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Långvarig/kronisk sömnbrist kan också ge en negativ hälsopåverkan i form av inflammationer i kroppen. Även tobaksrökning och snusning höjer risken för hjärt-kärlsjukdomar. Man har också upptäckt att dålig munhälsa med kronisk inflammation (till exempel blödande tandkött) ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.
Ofrivillig ensamhet med brist på socialt umgänge under en längre period har också visat sig ge betydande påverkan på hälsan, både den psykiska och fysiska. Att djup ensamhet, framförallt tillsammans med en plötslig förlust och stor sorg, kan ge ”brustet hjärta” är inte bara ett uttryck. Även om hjärtat inte brister rent konkret kan det påverkas i form av förhöjt blodtryck och i värsta fall hjärtinfarkt.
Hög och långvarig negativ stress med brist på återhämtning är också tydligt kopplat till uppkomsten av hjärt-kärlsjukdomar. Att ge sig själv tillräckligt med återhämtning – i form av en god nattsömn, regelbundna pauser, mental sinnesro och en grundläggande livstrygghet – är viktiga nycklar för att bli bra igen efter en period med hög stressnivå. Om detta förbises kan vi riskera att utveckla sjukdomssymtom av olika slag.

Som regel samverkar genetiska faktorer OCH livsstilsfaktorer, vilket innebär att personer med en ohälsosam livsstil OCH en ärftlig benägenhet löper extra hög risk att drabbas av en hjärt-kärlsjukdom.

Av detta skäl är det värdefullt att upptäcka en eventuellt genetisk sårbarhet, för att motiveras att själv minska risken genom att utveckla en hälsosam livsstil (att bevara helst livet ut). Extra viktigt är det för dig som idag redan utvecklat begynnande hjärt-kärlsymtom och som vet med sig att livsstilen inte är den bästa på något plan. Om någon i din familj haft hjärtinfarkt eller stroke före 60 års ålder bör du kontrollera om du har högt blodtryck, högt kolesterol eller förhöjt blodsocker. Du kan då få hjälp av din läkare på Vårdcentralen att förändra din diet och stressnivå och/eller dina träningsrutiner. Kom ihåg att det aldrig är för sent att få en bättre hälsa! Att meditera, göra yoga eller vistas i naturen regelbundet har visat sig effektivt för att sänka stressen och dess hälsopåverkan.

Hamburgare med pommes frites kan vara mycket gott men är tyvärr exempel på mat som vi bör undvika till vardags, även om vi kan få unna oss detta någon gång ibland. Denna klassiska måltid innehåller nämligen alla de delar som vi bör minska ned på i vår kost, dvs: animaliskt kött, transfetter (frityr av potatisen), vitt mjöl (brödet), feta såser (dressingen) och ketchup. Det går dock att tillaga en hälsosam hamburge-tallrik om vi istället väljer fiberrikt bröd, vegetabiliskt kött (alternativt kyckling eller fisk), potatisklyftor i ugn (med rapsolja), mycket grönsaker och en lättare dressing (gärna egengjord) eller sockerfattig ketchup som tillbehör. I min studie av patienter med diabetes så fann vi en mer hälsosam effekt av att ta bort locket på hamburgaren.

Finns en ärftlighet?

Eftersom genetik och livsstilsfaktorer ofta samverkar är det viktigt att känna till om man har en ärftlig benägenhet att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Om det finns hjärt-kärlsjukdomar i släkten, se till att gå på regelbundna hälsokontroller, framförallt efter 45 års ålder. Genom att skapa en hälsosam livsstil kan du undvika sjukdom trots ärftlighet. Ofta är det just livsstilsfaktorer såsom hög stress, dålig kost och för lite motion under en längre tid som kan få en ärftlig sjukdom att bryta ut.

Hur förebygga hjärt-kärlsjukdom?

Det finns många saker som du själv kan göra för att minska risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. De viktigaste sätten handlar om att utveckla och bibehålla en sund och hälsosam livsstil, helst livet ut. Bland de fem främsta livsstilsfaktorerna finns: 1) hälsosam kost, 2) låg stressnivå, 3) god fysisk aktivitet, 4) social gemenskap och 5) god psykisk hälsa.

HÄLSOSAM KOST: Medelhavskost var tidigare vanligt i Grekland, speciellt på Kreta. Det finns många studier som visat att den är mycket hälsosam och att den minskar risken för bland annat typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Kosten är rik på omättat fett från växtriket, såsom olivolja, nötter, mandel och avokado. Den innehåller fet fisk och skaldjur, mycket färggranna grönsaker, baljväxter, frukt, fågel och ljust kött, endast små mängder rött kött, pasta och ris. Ett litet glas vin till maten kan ingå. Medelhavskost med nordiska inslag är minst lika bra som renodlad Medelhavskost. Jag rekommenderar den här kosten därför att den ger bra insulinkänslighet, bättre kontroll på blodsockret och blodfetterna, lägre blodtryck och en hälsosam vikt. På så sätt minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och andra ålderssjukdomar. (Läs mer om kost för hälsan här.)
STRESSHANTERING: Att stress i olika former kan påverka hjärta och kärl har vi känt till länge. För att hjärnan ska fungera optimalt i en pressad situation pumpar hjärtat mer blod till den. Bra på kort sikt, men på lång sikt ökar blodtrycket. Även blodets förmåga att koagulera ökar, vilket är bra om stressen beror på en skada, men om detta håller i sig under en längre tid ökar risken för blodpropp och därmed hjärt-kärlsjukdom och stroke. Dessutom påverkar stressen även blodsockernivån. När en akut fara uppstår behöver hjärnan tillgång till mer socker och därför ökar sockerhalten i blodet tack vare en ökad insulinresistens som ökar leverns sockerproduktion och minskar upptag av socker i muskler. På sikt leder insulinresistens och förhöjt blodsocker till hjärt-kärlsjukdom (och typ 2-diabetes). Långvarigt hög stress kan även leda till kroniska inflammationer i kroppen, vilka också påverkar hjärt-kärlhälsan. Att lära sig stresshantering är därför en viktig pusselbit för att bibehålla långsiktigt god hälsa. (Läs mer om stress och återhämtning här.)
SINNESRO: Även djup sorg, trauma och låg livslust kan ge påverkan på hjärtat. Negativa tankar och känslor kan leda till förhöjt blodtryck (som påverkar kärlen). Om du lider av sorg, depression eller ångest, vänd dig till en terapeut eller psykolog för att få hjälp.
FYSISK AKTIVITET: Förutom att träna hjärtmuskeln och kärlens elasticitet har fysisk aktivitet även en positiv effekt på vårt mentala och emotionella välbefinnande. Genom lustfylld träning får vi både en hälsosam ”genomkörare” av hjärta och blodkärl (när blodet pulserar genom hela kroppen) men också en frisättning av glädjehormoner, vilka höjer välbefinnandet. Detta leder till en positiv spiral, där både kropp och sinne främjas. (Läs mer om alla hälsofördelar med motion och träning här.) Fysisk aktivitet ökar också muskelmassan och minskar insulinresistens.
SOCIAL GEMENSKAP: Att träffa andra människor och vara del av någon social gemenskap har också visat sig vara en grundförutsättning för en långvarigt god hjärt-kärlhälsa. Ofrivillig ensamhet kan faktiskt vara direkt ”skadligt” för den psykiska – och därmed fysiska – hälsan. Kropp och själ hänger ju ihop! Om du känner dig ensam i livet och saknar socialt sammanhang, försök att hitta sätt att få en daglig dos av socialisering, även om det kanske bara är med biblotikarien, kassörskan, frisören eller tandhygienisten ibland. Och det behöver inte bara vara fysiska möten; många gånger kanske vi bara har möjlighet att höras på telefon. (Läs mer om vikten av social gemenskap här.)

Att leva med en hög stressnivå under längre tid kan öka blodtrycket och därmed risken för att drabbas av en hjärt-kärl-sjukdom och/eller stroke.

Träna och sov för hjärta och kärl!

Pulshöjande fysisk träning (s.k. motion) stärker hjärtat, bland annat genom att belastningen på kärlsystemet ökar. Förmågan att pumpa blod ökar, vilket gör att hjärtat kan slå färre slag och ändå få ut samma mängd blod, som bland annat transporterar näring och syre. Kärlen blir mer elastiska och kan bättre transportera syre till de olika organen. Tillsammans med en god syreupptagningsförmåga bidrar detta till att risken för exempelvis högt blodtryck, blodpropp, hjärtattack eller stroke minskar avsevärt. Du märker att hjärtats förmåga förbättras genom att du får en lägre vilopuls. Motion minskar dessutom det farliga fettet i blodet, vilket är mycket positivt eftersom den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt är åderförfettning. För att träning ska ge bästa effekten på hjärtat krävs pulshöjande aktiviteter.

Om du har prediabetes eller typ 2-diabetes så löper du tyvärr en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom – i synnerhet hjärtinfarkt och stroke – men risken minskar med fysisk aktivitet.

Men kom ihåg att nattsömnen är minst lika viktig som motion! Sömnbrist och dålig sömnkvalitet är också betydande riskfaktorer för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Vi behöver minst 7 timmars god nattsömn per dygn (i genomsnitt) för att upprätthålla ett välfungerande immunförsvar, liksom för att kunna underhålla, reparera och ersätta kroppens celler. Tillfälliga sömnsvårigheter är vanliga och oftast inget du behöver oroa dig för. Det är inte heller farligt att då och då ha en natt med för lite sömn. Försök att sova ut lite extra på helgen och lägga dig tidigare i några dagar för att kompensera för en kortare period av dåliga nätter. Se gärna över din levnadsvanor och eventuell stress och oro, samt ta hjälp av läkare eller psykolog, om du har en längre period av bristfällig sömn. Det går att vända med till exempel stresshantering, meditation och nya rutiner.

Mycket stillasittande?

Studier från det senaste decenniet visar att stillasittande i sig kan kopplas till ökad risk för bl.a. hjärt-kärlsjukdomar. Ju mer du sitter stilla under dagen, desto farligare är det. Samtidigt minskar risken med stillasittande ju mer fysiskt aktiv du är i övrigt. Därför är det så viktigt att med jämna mellanrum resa sig upp från skrivbordsstolen, datorn, läsplattan och tv-soffan.

Om hjärt-kärlsjukdomar, visste du att…

De kvinnor som lever längst i världen återfinns i de Blå Zonerna, närmare bestämt på ön Okinawa i Japan. Dessa kvinnor går tre gånger varje dag till sina trädgårdar där de hela livet odlar familjens grönsaker. De äter sig aldrig helt mätta utan nöjer sig med att stilla hungern. Idag vet vi att kvinnor kan förebygga både typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom genom att inte gå upp i vikt eller minska bukfettet. De äldsta männen, å andra sidan, lever på Sardinien där de jobbar hårt som herdar i bergen och vandrar långa sträckor varje dag. Att bibehålla muskelstyrkan genom bl.a. ”långdistansträning” är således en viktig faktor för att åldras med god hälsa för män. Vi finner med andra ord viktiga lärdomar för att undvika hjärt-kärlsjukdom genom att studera kvinnor och mäns livsstilar i de Blå Zonerna. Studier som jag har gjort på svenska män och kvinnor visade detsamma, dvs kvinnorna måste minska bukfettet och männen öka muskelmassan för att förebygga hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes.
Det är en medicinsk paradox att vi faktiskt lever längre idag än för cirka 40 år sedan, då vi lever alltmer ohälsosamt (på grund av högre stress, mer sockerrik mat, mer stillasittande, osv.). Det som gör att vi trots allt lever längre är att vi har mer effektiv och framgångsrik sjukvård. Till exmpel kan vi idag behandla hjärtinfarkt, stroke och cancer med ny modern behandling, vilket minskar skador på organen och förlänger liv. Så, det vi idag behöver än mer av är ”friskvård”, framförallt av oss själva!
Övervikt, framförallt bukfetma, ger ökad risk för att utveckla en hjärt-kärlsjukdom. Ett sunt midjemått kan variera utifrån hur lång du är. Är du 170 centimeter kan du ha ett högre midjemått än den som är 150 centimeter. För kvinnor är ett hälsosamt midjemått mellan 80 och 88 centimeter beroende på längd, för män mellan 94 och 102 centimeter. Här kan man också förenkla det hela genom att tänka att midjemåttet helst inte ska vara mer än halva kroppslängden. Om man är 170 centimeter bör midjemåttet inte vara mer än 85. Ett midjemått som om du är kvinna är större än 50-55 procent och om du är man större än 55-60 procent av kroppslängden, innebär måttlig bukfetma. Större än 60 procent innebär kraftig bukfetma för såväl kvinnor som män, med stor risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom och även typ 2-diabetes, särskilt om du har det i familjen.
LCHF-metoden (”Low Carbo, High Fat”) har varit i ropet under de senaste åren, då många följare har berättat om snabb viktminskning och andra upplevda hälsovinster. Samtidigt är det många som idag ifrågasätter metoden, framförallt om den används utan kunskap och eftertanke. Det höga intaget av fetter kan vara direkt skadligt för hälsan, i synnerhet om fetterna utgör s.k. mättade fetter, animaliskt fett och transfetter. Med LCHF-metoden riskerar man även få i sig för lite fibrer, antioxidanter, antiinflammatoriska ämnen, C-vitaminer och kalium, vilka återfinns i just kolhydratrika födoämnen i form av grönsaker, frukter och baljväxter. Även B-vitaminbrist kan uppstå. Hos en del personer som följt dieten har man dessutom sett en snabb utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Av dessa anledningar bör personer med förhöjd sårbarhet för att utveckla hjärt-kärlsjukdom avstå från LCHF-metoden och istället prova Medelhavsdieten eller Ny nordisk kost, inte bara för att uppnå en hälsosam vikt utan också för att få andra hälsovinster. (Läs mer om Kost för hälsan här.)
GI-diet. En annan populär kost för att förbättra hälsan är GI-dieten. Denna bygger på att ökaintaget av födoämnen som har lågt GI-värde, vilket leder till lägre blodsockerstegring och därmed lägre insulinnivå. En lägre insulinnivå minskar fettinlagringen i kroppens fettceller och samtidigt ökar även förbränningen av fett i kroppen. Tillsammans leder detta till en hälsosammare vikt och bra hälsovärden.
Generellt har vegetarianer bättre hälsovärden än andra. Kanske kan det förklaras med att många vegetarianer och veganer är hälsomedvetna och allmänt noggranna med vad de får i sig. Vegetarianer som grupp drabbas mer sällan av cancer, stroke och hjärt-kärlsjukdomar, men har högre risk för B12 brist.

Författare: Kerstin Brismar och Anna Brismar (2024). Foton via Unsplash.com.

En liten by i Costa Rica…

I Nicoya, en liten by i Costa Rica, har sedan mer än 100 år många män och kvinnor blivit mycket gamla. Det stora utbudet av frukter och örter, och att många har bra blodtrycksvärden, låga halter av blodsocker och blodfetter, kan förklara att väldigt få lider av hjärt-kärlsjukdomar och demens. Många studier har visat att en kost som är rik på antioxidanter och anti-inflammatoriska ämnen, tillsammans med fysisk aktivitet, är en förutsättning för ett långt och friskt liv. Men det krävs oftast mer än så. Även arvsanlag, förmåga att undvika stress, att inte vara överviktig och att inte röka eller dricka för mycket alkohol är bidragande faktorer.

Det nyttiga fettet = enkelomättat

Enkelomättade fetter finns framför allt i olivolja, rapsolja, nötter, oliver och avokado. De bidrar till att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, bland annat genom att minska koncentrationen av LDL-kolesterol. (De påverkar däremot inte nivåerna av HDL-kolesterol, det goda kolesterolet.) Fetter har även andra viktiga uppgifter, till exempel att transportera fettlösliga vitaminer. Vi behöver fetter för att hjärnan och nervsystemet ska fungera. Goda fetter är också en viktig energikälla. En riktlinje för att veta om ett fett är nyttigt eller onyttigt är att ju mjukare ett fett är när det är kylskåpskallt, desto bättre är det.