Världens befolkning blir äldre men också sjukare
Enligt WHO:s och FN:s prognos kommer framför allt andelen äldre i världens befolkning att öka, medan andelen unga och medelålders förväntas minska på grund av sjunkande fertilitet under kommande tre decennier. I dag är var tredje amerikan över 68 år. Om 30 år förväntas 20 procent av världens befolkning vara 80 år eller äldre, vilket innebär en trefaldig ökning från dagens andel (referens). Ökningen av andelen äldre i världen kommer att innebära stora påfrestningar för många länder, både socioekonomiskt och hälsoekonomiskt. På individnivå riskerar äldre människor att inte få den medicinska hjälp och sociala omsorg som de behöver. Om vi inte ändrar vår nuvarande livsstil kommer vi att bli mer sjuka i äldre år, vilket kommer att kräver mer medicinsk vård.
En medicinsk paradox – längre liv men mindre hälsosamt?
Det finns idag en paradox i faktumet att vi lever längre trots att vi generellt sett lever mindre hälsosamt. Vår ohälsosamma livsstil ökar risken för förtidigt insjuknande och död i hjärtkärlsjukdom, typ-2 diabetes, cancer och neurodegenerativa sjukdomar (såsom Parkinsson). Även den psykiska ohälsan ökar i Västvärlden. Trots detta lever vi längre. Paradoxen kan förklaras av att vi idag har mer avancerad medicinsk teknologi, större repertoar av läkemedel, samt djupare kunskap om människokroppen och olika sjukdomar mm. Dessutom har andelen av befolkningen som röker minskat avsevärt Detta är dock inte hela förklaringen. Vi vet att de som lever till över 90 år hade en mycket sundare livsstil när de var unga och även i medelåldern än vad många har idag. Många studier, bland annat kring diabetes, visar att det finns ett cellulärt metabolt minne av tidigare livsstil. En tidigare hälsosam diet och fysisk aktivitet kan förebygga svåra sjukdomar senare i livet. Emellertid finns också ett metabolt minne av en dålig livsstil, vilket innebär att kroppen ”minns” om vi har haft en lång period tidigare i livet med högt intag av snabba kolhydrater och onyttiga fetter och/eller om vi använt tobak och utsatt oss för långvarig hög stress. Detta ”dåliga” metabola minne kan öka risken för framtida sjuklighet och förtidig död. Eftersom den ohälsosamma livsstilen (med dålig kost, tobaksanvändning och höga stressnivåer) fortsätter inom världens befolkning finns därför en betydande risk att den förväntade genomsnittliga livslängden globalt kommer att sjunka, snarare än att stiga, om vi inte ändrar vår livsstil inom kommande år. Stor rik finns även att vi får betydligt sjukare åldringar än vad vi har idag.
Sedan 30 – 35 år tillbaka har vi både ökat vårt dagliga intag av kalorier och ohälsosam kost och samtidigt reducerat mängden fysisk aktivitet och nattsömn. Alla dessa faktorer bidrar till ökad bukfetma, övervikt och obesitas (generellt fetma), vilket i sin turleder till ökat insjuknande av typ-2 diabetes, högt blodtryck, vanliga cancerformer, hjärtkärlsjukdom, samt fettlever.
Kina är ett exempel på mycket snabb förändring i både befolkningsstruktur och generell hälsa. År 1980 hade endast 1 procent av befolkningen diabetes, men på grund av den ändrade livsstilen med minskad fysisk aktivitet, för mycket skärmtid, för mycket stillasittande och ohälsosam kost har diabetesförekomsten idag ökat till cirka 12 procent. (Se figur intill)
Ständig uppkoppling och stress kan skapa ohälsa på olika plan
Utvecklingen av internet och sociala media tillsammans med mobiltelefoni, surfplattor, Youtube och mer än 100 TV-kanaler har livsstilen i de majoriteten av världens utvecklade länder förändrats dramatiskt. Idag sitter vi på tok för mycket och generellt är mindre fysiskt aktiva. Dessutom sover vi 20 procent färre antal timmar (ca 6 timmar per dygn istället för 8) och går och lägger oss senare på kvällen. Detta i sin tur innebär att vi inte längre följer vår biologiska klocka, vilken återfinns i varje cell i kroppen och är justerad utifrån dagsljus och nattmörker. När vi inte följer den naturliga dygnsvariationen av utomhusljus under dagens ljusa respektive mörka timmar, så kallad ”den biologiska klockan”, drabbas kroppen av metabolisk stress, vilket kan leda till sjukdom. Den ohälsosamma livsstilen har blivit en global pandemi. Tillsammans leder de olika livsstilsfaktorerna till kraftigt ökad risk för övervikt/fetma, bukfetma, insulinresistens, högt blodtryck, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer, depression och neurodegenerativa sjukdomar (t ex Demens). Den tid som vi lägger ner på att hålla oss uppdaterade via sociala medier, istället för att träffas fysiskt kan orsaka en fysisk isolering och mental ensamhet, vilket medför ökad risk för depression och nedstämdhet. Både vuxna och barn kan drabbas av detta.
Dessutom har förändringarna i vårt vardagsliv med ett högre och tuffare tempo, större krav, för lite stöd och för lite tid för vila och återhämtning orsakat kronisk negativ stress, både för män och kvinnor. Detta kommer att öka risken för sjukdom ytterligare, dels genom ökad insulin-okänslighet (insulinresistens) och dels genom försämrat immunförsvar och försämrad hjärnfunktion (delvis beroende på ökad aktivitet av stresshormonet kortisol).
Den ohälsosamma kosten – dåligt socker, onyttiga fetter och rött kött
En ohälsosam diet består generellt av för mycket dåligt socker. Det dåliga sockret, i form av rörsocker, sockerbeta eller glukossirap (från majs),förekommer i godis, glass, bakverk, läskedrycker, juicer, såser, ketchup och sötat bröd, men även som tillsatser i färdiglagade rätter . Även processat kött anses vara ohälsosamt i större mängder. Idag anses ett hälsosamt/sunt intag av nötkött motsvara endast mellan en och fyra måltider per månad. Vidare äter vi alldeles för lite antiinflammatoriska antioxidanter och fibrer, vilka förekommer i bär, frukt, rotfrukter, baljväxter och grönsaker. Vårt intag av nyttiga ”omättade fetter”, vilka återfinns i (gärna kallpressade) vegetabiliska oljor, såsom olivolja, kokosolja och rapsolja, samt fet fisk och nötter, är också ofta för lågt. Dessa fetter är bland annat nödvändiga för hjärnans och nervsystemets normala funktion.
All mat och dryck som ökar blodsockerhalten orsakar en förhöjd insulinproduktion. En förhöjd insulinproduktion kan leda till utveckling av ”metabola syndromet”, vilket nu återses hos 25 procent av den vuxna befolkningen i Europa och USA, men även bland tonåringar och unga vuxna. Det metabola syndromet består av övervikt, bukfetma, ökat fasteblodsocker, ökat blodtryck och ökade fettsyror (triglycerider). Det metabola syndromet är huvudorsaken till hjärt-kärlsjukdom, typ-2 diabetes och många vanliga cancerformer.
Dessa ohälsosamma förändringar i våra levnadsvanor har utvecklats under senaste 30 – 40 åren och har tillsammans lett till ökad förekomst av många kroniska sjukdomar. Dessa sjukdomar förväntas förkorta livet för många människor, såvida inte dyra mediciner eller kirurgisk behandling kan förebygga detta.
Ökade klyftor mellan olika samhällsgrupper
Fattigdom, låg utbildning och långtidsarbetslöshet är också associerat med dålig hälsa och en kortare förväntad livstid. Globalt ser vi en snabb förbättring i socioekonomisk standard i låginkomstländer, men det finns en pågående migration till höginkomstländer för att söka ett bättre liv med större möjligheter för dom unga. Emellertid ser vi i västvärldens höginkomstländer växande socioekonomiska klyftor mellan fattiga och de med god inkomst. Det är således hög risk att endast de som har utbildning och god ekonomi kommer att leva längre och vara friskare jämfört med de som har låg utbildning och dålig ekonomi och som inte har råd att äta hälsosam kost, ta tid för vila och semester och (eventuellt) köpa dyra läkemedel. Detta innebär en risk för ökad segregation och en ostabil politisk situation, vilket vi redan ser i många länder i Västvärlden? Framtida klimatförändringar kommer också att inverka på vår framtida hälsa.
Minskad förväntad livslängd i USA bland vissa grupper
I USA har man redan noterat en minskning i förväntad livslängd. Den förväntade livslängden i USA är idag den lägsta bland höginkomstländerna, men det gäller framför allt i socioekonomiskt fattiga miljöer. I en stor studie av 123 000 amerikaner, både män och kvinnor, som följts under 28 – 34 år (mellan år 1986 – 2014), har man sett att de som har en ohälsosam livsstil, dvs för lite fysisk aktivitet, för lite frukt och grönt, för lite kost rik på antioxidanter, för stort sockerintag, tobaksbruk, för mycket alkohol och för hög vikt, har mer än 10 år kortare livstid jämfört med de personer som har hälsosamma levnadsvanor. Livstiden förkortades från 50-års ålder med 14 år för kvinnor och 12 år för män. Det fanns också ett dosberoende, dvs ju fler ohälsosamma komponenter man har i sin livsstil, ju färre förväntade levnadsår. Omvänt gällde också, dvs om man förbättrar några av dessa ohälsosamma vanor kan levnadsåren förlängas. Även detta var dosberoende, dvs ju fler hälsosamma levnadsvanor som lades till, ju längre blev den förväntade livslängden.
En stor svensk studie av 70-åriga män från Uppsala visar att en hälsosam livsstil, inklusive diet, från 70-års ålder medför att man är ”friskare” och klarar sitt dagliga liv utan hjälp när man är 86 år. Detta betyder att det aldrig är för sent att förändra sin livsstil. Att bry sig om och hjälpa andra, att känna att man har ett meningsfullt liv och att man behövs är andra viktiga faktorer som bidrar till ett längre och friskt liv.
