Diabetes mellitus typ2, hjärt-kärlsjukdom, demens och vissa cancerformer har en gemensam nämnare: insulinresistens. För att få ett friskt åldrande behöver vi tidigt tänka på vår livsstil och identifiera möjliga riskfaktorer för sjukdom som skulle kunna förkorta vår livslängd. Vi behöver göra hälsokontroller för att tidigt upptäcka diabetes, insulin-okänslighet (insulinresistens), högt blodtryck, höga blodfetter, blodbrist, prostatacancer, bröstcancer, tjock- och ändtarmscancer och benskörhet. Om vi gör regelbundna hälsokontroller och ser över vår livsstil kan vi lyckligtvis förhindra att sjukdomar uppstår, alternativt förbättra prognosen för befintliga diagnoser, och till och med vända förloppet för dessa.
Insulinets roll vid uppkomsten av åldersrelaterade sjukdomar
Två faktorer som är gemensamma för många åldersrelaterade sjukdomar är insulinresistens och förhöjd insulinproduktion.
När vi äter kolhydratrik mat stiger sockerhalten i blodet. Detta stimulerar bukspottkörteln (specifikt betacellerna) att producera och utsöndra insulin. Insulinet behövs av kroppen för att cellerna ska kunna ta upp sockret ur blodet. (Detta gäller för alla människor.) Hur fort blodsockret stiger varierar dock beroende på vilket mat och dryck vi får i oss. När vi äter så kallade ”snabba kolhydrater” (såsom godis och söta drycker), vilka innehåller sparsamt med fibrer, stiger blodsockret snabbt. Motsatsen gäller när vi får i oss ”långsamma kolhydrater”; då stiger blodsockret långsamt. Med hjälp av insulinet tar cellerna upp blodsockret ur blodet och sockernivån sänks därefter. För friska personer utsöndras en lagom mängd insulin och insulinproduktionen återgår sedan till normala värden efter en kortare stund. Men för diabetiker kan kroppen inte reglera insulinproduktionen normalt, utan den förblir förhöjd under en längre tid. En förhöjd insulinproduktion kan även vara genetiskt, dvs vissa personer svarar med högre insulinproduktion på samma intag av kolhydrater. Att ha återkommande höga insulinvärden leder dock till minskad insulinkänslighet, så kallad insulinresistens, vilken i sin tur ökar insulinproduktionen; man hamnar härmed i en ond cirkel.
Kombinationen av höga insulinnivåer i blodet och insulinresistens leder till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, typ 2 diabetes (förr i tiden kallad åldersdiabetes), högt blodtryck, övervikt, bukfetma, ångestsyndrom, demens och vissa cancerformer, t ex bröstcancer, tjocktarmscancer och levercancer. Insulinresistens kan uppkomma om vi rör oss för lite, sitter för mycket still och har problem med dålig sömnkvalitet (på grund av t ex snarkningar och sömnapné), samt vid långvarig stress, kronisk inflammation (t ex kronisk tandrotsinfektion) eller på grund av tobak (rökning). Insulinresistens kan också utlösas av vissa läkemedel, t ex prednisolon.
Diabetes typ 2 ökar i många länder
Diabetes typ 2 är en vanlig sjukdom som ökar dramatiskt i världen, framförallt på grund av ökad vikt och fysisk inaktivitet. I dag har nästan var 10:e vuxen i världen diabetes. I vissa delar av världen, i t ex USA, Kina, Indien och Mellanöstern, kan så många som var 3:e till var 4:e 60 åring få diabetes typ 2. Med typ 2 diabetes följer risk för s k sena komplikationer, såsom svårläkta fotsår, hjärt-kärlsjukdom (vilken kan leda till hjärtinfarkt, stroke och njurskada), depression, värk i stora leder, synnedsättning, nedsatt nervfunktion och hörsel, samt gråstarr och demens. Även benskörhet är vanligt vid diabetes. I Sverige har var 10:e till var 7:e pensionär diabetes. Man vet också att det löper ”en okänd person med diabetes på två-tre kända”, vilket innebär att förekomsten av diabetes är vanligare än vi tror.
Hur kan vi förebygga diabetes?
Genom att minska på vårt totala kaloriintag per dag, framförallt vårt intag av sötsaker, mjölmat (inklusive bullar, kakor, smörgåsar, ris och pasta) och söta drycker, och istället äta mer fiberrika grönsaker, frukter och bär, samt fett från växtriket. Vi skall också vara mer fysiskt aktiva, helst promenera minst 30-45 min varje dag och inte sitta för långa stunder i soffan, framför TVn eller vid datorn. Man bör helst stå upp 1 minut varje halvtimme. Dessutom skall man låta bli att röka och dricka för mycket alkohol. Typ 2 diabetes är ärftlig och det finns drygt 100 gener som är kopplade till ökad risk att få typ 2 diabetes. De flesta av dessa gener styr insulinfrisättningen och resten är kopplade till insulinkänslighet i muskler, lever, fettvävnad, kärlväggar och hjärnan, samt i de insulinproducerande cellerna själva.
Om man vid diagnosen av typ 2 diabetes tidigt får information om sjukdomen och hur man bör hantera livsstilsfrågor såsom kost, fysisk aktivitet och stress, samt hur man kan kontrollera sitt blodsocker för att se vad som påverkar det, har man goda möjligheter att få ett bra blodsocker och ett hälsosamt liv som inte leder till ökad sjuklighet. De flesta personer kan på dessa sätt inom en kort tid få ett normalt blodsocker igen, om de ändrar sin livsstil. Diabetessjukdomen blir härmed vilande. Så fort man går upp i vikt, framförallt ökar i midjemåttet och rör sig mindre, kan sockernivåerna återigen stiga. Om förändringar i livsstilen inte hjälper för att få kontroll på blodsockret finns det idag en mängd olika mediciner som kan både öka insulinkänsligheten och den egna insulinproduktionen, så att blodsockret kan förbli så normalt som möjligt, vilket i gör att man mår bättre och även minskar risken för sena komplikationer.
Att tänka på om man drabbats av diabetes
Ett högt blodsocker har visat sig ha flera direkta negativa effekter på vårt välmående. Bland annat påverkar det vårt minnet och vår koncentrationsförmågan, samt ger upphov till trötthet, seghet och nedstämdhet. Eftersom immunförsvaret härmed försämras ökar även risken för olika infektioner, såsom urinvägsinfektion och övre luftvägsinfektion (inklusive Covid). Man löper också ökad risk för värk i kroppen, liksom stela leder, då smärttröskeln sänks. Det finns därför all anledning att eftersträva ett så bra blodsocker som möjligt. Om man har högt blodsocker i kombination med högt blodtryck och höga blodfetter (kolesterol eller triglycerider) ökar dessutom risken flerfaldigt för hjärtkärlsjukdom, såsom hjärtinfarkt, förmaksflimmer, hjärtsvikt och även stroke. Om man har diabetes är det därför viktigt att eftersträva ett lågt kolesterolvärde, låga triglycerider (fettsyror) och ett normalt blodtryck, då detta minskar risken för att drabbas av kärlsjukdom.
Att aktivt deltaga i den lokala diabetesföreningen och deras kurser bidrar till större kunskap och trygghet för den som drabbas och även för deras anhöriga. Diabetesföreningarna erbjuder kurser, föreläsningar, gruppträffar och lättillgänglig litteratur. Att gå med i en diabetesförening ger kanske framförallt ett stöd, genom att kunna träffa personer som har samma sjukdom som man själv, och genom att lära sig hur diabetes kan hanteras i olika situationer. Till exempel, vad gör man när man bjuds på fika och inte bör äta kakor eller bullar.
Om man har fått diabetes bör man gå på regelbundna kontroller och kontrollera ”långtidssocker” (HbA1c), vilket mäter medelvärdet av blodsockret under de senaste 8-10 veckorna. Dessutom bör man kontrollera blodtryck, vikt och midjemått. Man bör även regelbundet göra ögon- och fotundersökningar. Fotundersökningar är viktiga för att tidigt kunna upptäcka eventuella nervskador och därmed förebygga skador på fötterna. Prover skall tas regelbundet avseende njurfunktion och blodfetter, även inflammation och blodstatus (Hb). Man bör också få information om kost och fysisk aktivitet. Anhöriga bör också få information om sjukdomen och hur den påverkar personen som är drabbad och vad som krävs för att man skall må så bra som möjligt, så länge som möjligt. Att stressa mindre och skapa en god nattsömn är viktigt. Ibland kan det behövas behandling för sömnapné, vilket kan förbättra både blodsocker och blodtryck. Man bör även sluta röka och snusa.
Ett rikt socialt liv med stöd från omgivningen hjälper den som får sjukdomen att må bra och klara av att upprätthålla bra blodsockervärden. Dagliga promenader är att rekommendera, liksom besök på gym om man klarar av det. Stresshantering är också värdefullt. Ofta kan läkaren skriva ut fysisk aktivitet på recept (FAR) och vi som behandlar patienter med diabetes skulle gärna skriva ut recept på en hund, för att öka promenaderna; det positiva känslomässiga engagemanget i en hund (vilket bygger tillgivenhet och kärlek) är mycket betydelsefullt för att må bra.
Författare: Prof. Kerstin Brismar (Foto via Unsplash.com)
